Tack vare engagemang och bidrag från många har vi nu tillsammans fått ihop 258 342 kronor*. Det är pengar som kommer att gå oavkortat till Leif Erikssons forskning på ett botemedel mot glioblastom. *258 342 kronor är den totala summan på kontot Stoppa Glioblastom 1 juni 2025. – Det har varit fantastiskt att uppleva all energi som hittills kommit in från alla håll, under vårt kampanj- och insamlingsarbete. Vi kämpar inte ensamma, utan är många som gör det tillsammans. Det gör oss starkare och är otroligt betydelsefullt, säger Sara Carlsson, initiativtagare till Stoppa Glioblastom. Privatpersoner, som alla på något sätt har en personlig koppling till glioblastom, har under året på olika sätt uppmärksammat och bidragit. Mycket av aktiviteten har pågått i sociala medier, men också vid fikabord på arbetsplatser, anslagstavlor på sporthallar och i stödgrupper för patienter och anhöriga. I maj 2025 hakade vi på den amerikanska kampanjen "Go Gray in May", som innebar att man genom gemensam rörelse skulle uppmärksamma hjärntumörer och samla in pengar. Läs mer om "Go Gray in May" här Här nedan syns några exempel på inlägg från personer som deltog i rörelseutmaningen.

Maj är fokusmånad för hjärntumörer och vi tar chansen att höras och synas lite extra. Du kan kolla in vår rörelseutmaning i sociala medier och se fram emot lite fler uppdateringar här på hemsidan. OBS: Längst ner på denna sida finns affischer för GoGrayInMay att skriva ut och sätta upp på arbetsplatser, skolor, sjukhus, träningslokaler och så vidare. Sätt upp en eller flera affischer och/eller dela vår kampanj i sociala medier! Dags för en uppdatering! Detta har hänt hos oss på sistone: Leif Eriksson och hans team har gjort vissa framsteg . Vi har startat en förening, Stoppa Glioblastom, som har godkänts av Skatteverket. Presentation av styrelsen finns här på hemsidan och i sociala medier. Bidrag från privatpersoner har fortsatt att strömma in till vår insamling. Tack alla som är med! Efter denna kampanjmånads slut ska vi meddela hur mycket som kommit in, samt göra vår första överföring till forskarteamet på Göteborgs Universitet. Vad blir din utmaning? Fem pingismatcher, fem rehabvändor eller kanske fem dagar i rad på gymmet? Go Gray in May – antar du utmaningen? Tillsammans kan vi belysa och stötta arbetet för att hitta bot mot glioblastom. I maj gör vi det genom symbolisk och fysisk gemensam rörelse. Plus i kanten: Både gemenskap och rörelse har bevisad positiv effekt för glioblastom-patienter. Utmaningar kan se olika ut för alla. Därför får du själv välja en som passar dig. Fem punkter att utgå från: Vår gemensamma nämnare ska vara ”5”. Det du gör ska innefatta någon form av rörelse/motion. Du kan välja om du aktiverar dig på egen hand eller samlar ihop ett helt gäng. Kanske du vill göra en festlig grej av det hela. Du får gärna skänka en summa till vår insamling. 5, 55 eller 555 – du både rör på dig och skänker pengar efter egen förmåga. Du behöver inte berätta om summan du skänker. Viktigt! Tala om för oss och andra vad du gör och varför. Tagga oss i inlägg på Instagram och Facebook och använd #GrayMay och #GoGrayInMay. Dela gärna våra inlägg också, så att vi sprider ordet och kunskapen än mer. Vi delar ditt inlägg om du taggar oss med @StoppaGlioblastom. Utmaningar efter förmåga Välj en utmaning som passar just dig. Här är några exempel: Simma 5 kilometer under maj månad. Spring 5 kilometer. Promenera 5 kilometer. Cykla 5 mil. Gör dina rehabövningar 5 gånger i rad. Ta dig utomhus 5 dagar i rad. Yoga 5 dagar i rad. Gör 555 armhävningar. Lyft sammanlagt 5 gånger din egen kroppsvikt. Gå till gymmet 5 dagar i rad. Vandra till 5 olika vackra platser i naturen. Spela 5 matcher. Du kanske kan anordna ett 5-kilometerslopp för nära och kära. "Jogga, rulla, lunka, gå." Tack för att du är med!

Leif Eriksson och hans team har gjort vissa framsteg i sina studier. Ett bidrag från Cancerfonden har kommit in och stora investerare har dessutom visat intresse för projektet. Leif Eriksson har flera glädjande nyheter. Har ni gjort några framsteg i forskningen? – Ja, arbetet går fortsatt mycket bra framåt. Vi genomför och har genomfört en rad studier för att ytterligare bekräfta mekanismen och interaktionen mellan molekylen och målproteinet, och dess effekt i tumörceller, och allt ser fortsatt oerhört lovande ut. Vart ska man vända sig om man vill veta det senaste om er forskning kring glioblastom? – Jag skulle rekommendera att man tittar in på StoppaGlioblastom med jämna mellanrum. Målsättningen är att löpande uppdatera med ny information. Det är dock viktigt att komma ihåg att många av de försök och tester som görs tar tid, så det kan ibland gå flera månader mellan varven. Berätta om din resa till San Diego! – Jag deltog nyligen i konferensen Drug Discovery Chemistry (DDC) i San Diego, där jag höll föredrag om hur man kan använda AI för att ta fram nya läkemedel. Jag hade också möjlighet att träffa en rad andra forskare och olika läkemedels- och serviceföretag, samt möjliga kommande investerare. Leif Eriksson höll föredrag om hur AI kan användas för att ta fram nya läkemedel. Kan man anmäla sitt intresse för att delta i framtida studier någonstans? – Tyvärr är vi inte där att vi har någon sådan lista. Jag förstår dock definitivt att det finns önskemål om det. När vi är framme vid att kunna testa i människa kommer vi meddela detta, och vårt mål är naturligtvis att nå ut så brett som möjligt, så tidigt som det bara går. Exakt hur och var sådana tester kommer ske är inget jag har svar på i dagsläget. Har ni fått några ansökningar om medel beviljade? – Det senaste beviljade anslaget var från Cancerfonden – de gör ett fantastiskt arbete i att samla in medel och stötta svensk forskning inom cancer (i alla dess former). Har ni fått in några investerare? – Diskussioner med lite större investerare har inletts, och det ser lovande ut. Finansiering är nyckeln till att vi ska kunna komma framåt så snabbt som vi önskar och vill, och vi är alltid öppna för en dialog.

Leif Eriksson är professor vid Göteborgs Universitet. Foto: Göteborgs Universitet Leif Eriksson och hans forskarteam har tagit fram en molekyl som till och med verkar bita på de mest aggressiva cancerformerna. Men för att upptäckten ska kunna testas i skarpt läge behövs mer finansiering. – För patienterna är det verkligen en kamp mot klockan, säger Leif Eriksson. Att utveckla nya mediciner tar normalt sett många år – men i och med genombrottet för artificiell intelligens öppnas nu för möjligheter som forskare tidigare inte ens kunnat drömma om. Och på ett kritiskt område har det redan gjorts framsteg. Efter flera år av tålmodig forskning, kan ett svenskt forskarlag nu ha hittat ett botemedel mot den aggressiva hjärntumören glioblastom, vilket uppmärksammats i både svensk och internationell media. – Vi kommer i framtiden att kunna bota patienter från glioblastom, säger Leif Eriksson. "Vi kommer i framtiden att kunna bota patienter från glioblastom." Leif Eriksson är professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs Universitet. Det är han som leder det svenska forskarlag som samarbetar med kollegor i Frankrike. Göteborgs Universitet: Stora framsteg i att bota hjärntumörer Leif Eriksson och hans team har nått ett stort genombrott med sin forskning. Dagens behandling botar inte Utsikten för den som drabbas av just denna cancersjukdom är dyster. Snittpatienten lever bara i cirka 15 månader från diagnos och bara 1 procent överlever i tio år. En bidragande orsak till att glioblastom är så dödligt är att cancertypen växer snabbt och ofta går under radarn en längre tid innan den upptäcks av läkare. Standardbehandlingen mot glioblastom består av kirurgi, strålning och cytostatika. Patienten kan även få elektroterapi. Behandlingarna har bevisad god effekt, men är långt ifrån så effektiva som de skulle behöva vara för att hjälpa patienterna på lång sikt. Något botemedel finns ännu inte. – Att kunna använda vår kunskap och våra forskningsverktyg för att konkret finna ett botemedel mot en av de mest aggressiva cancerformerna, och ge hopp åt tusentals patienter, det ger en enorm drivkraft i vårt dagliga arbete, förklarar Leif Eriksson. Stort kliv med superdator Det var sju år sedan som Leif Erikssons team vid Göteborgs universitet slog sig samman med kollegor vid det franska forskningsinstitutet Inserm i Rennes. Tanken var att – med en superdators hjälp – ta fram en molekyl som var skräddarsydd för att ta sig an det särskilda protein som glioblastomceller är beroende av. Pierre-Jean Le Reste och Raphael Pineau i Inserm-labbet i Rennes, Frankrike. Det finns ett närmast oräkneligt antal molekyler att välja bland och eftersom forskarna ville hitta det som var bäst lämpat skulle det ta flera år att nå fram till ett resultat. Men med hjälp av superdatorer kunde man undersöka miljontals molekyler för att hitta en substans som inte bara binder starkt och blockerar proteinet i fråga, utan som dessutom kan ta sig in i hjärnan, och inte vara giftig för friska celler. Friska utan biverkningar Mitt under pandemin var genombrottet ett faktum. Studier på franska möss visade då att den molekyl som tagits fram, kallad Z4P, inte bara hämmade celltillväxten hos cancertypen, utan också var så potent att den tillsammans med kemoterapi dödade de skadliga cellerna. – Cancercellernas stresshanteringssystem slås ut. Då överbelastas cancercellerna och dör, förklarar Leif Eriksson. Hos mössen som behandlades med Z4P försvann tumören helt och mössen var sedan friska under återstoden av sina liv. Dessutom, noterade forskarlaget, drabbades mössen inte av några biverkningar. De franska mössen botades, utan varken biverkningar eller återfall. Illustration: Malin Hardestam Kan rädda många liv Resultatet presenterades 2023 i den vetenskapliga tidskriften iScience . Sedan upptäckten har forskarlagen arbetat på nästa steg: Att förbättra molekylens egenskaper ytterligare och sedan bestämma optimerad dos och behandlingslängd, för att sedan kunna gå vidare till större djur än möss och därefter på vanliga patienter. Cancercell före, under och efter Z4P och kemoterapi. Illustration: Malin Hardestam Varje år diagnosticeras runt 250 000 människor med glioblastom runt om i världen. En beprövad behandling skulle fullständigt kunna revolutionera dessa människors utsikter att överleva. Finansiering krävs för nästa steg Det behövs dock mer finansiering för projektet. Att nå fram till stadiet för kliniska studier kräver, enligt Leif Erikssons beräkningar, ytterligare 4-5 miljoner euro. Pengar som ännu inte finns. Mot bakgrund av de resultat gruppen hittills presterat är han emellertid hoppfull om att investerare, stiftelser och EU-fonder ska prioritera projektet och se samma potential som han gör. – Vi är på god väg att hitta ett botemedel mot en mycket dödlig tumör. Därför tror jag att när vi väl når fram till kliniska försök kommer allt att snabbas på. Det finns ett skriande behov av bättre behandling för aggressiv cancer, säger Leif Eriksson. "Det finns ett skriande behov av bättre behandling för aggressiv cancer." Kan funka på fler typer av cancer Han kontaktas ofta av glioblastom-patienter och deras anhöriga. Det enda de kan göra i dagsläget är att ta del av befintliga behandlingar och att leva på hoppet. Men inte hur länge som helst. – Det är en kamp mot klockan. Ju snabbare vi kommer igång med det kliniska arbetet, desto fler liv kan vi rädda och påverka, säger Leif Eriksson. Han har också goda förhoppningar om att forskningen även ska innebära en bot mot andra aggressiva cancerformer, som bukspottskörtelcancer, trippelnegativ bröstcancer och viss levercancer.

Forskarna riktar terapin direkt mot cancerceller med hjälp av nanopartiklar. En ny amerikansk studie visar att målinriktad genterapi kan slå ut cancercellernas energicentra och orsaka celldöd i två aggressiva cancertyper: glioblastom och trippelnegativ bröstcancer. Forskarna använder nanopartiklar för att rikta terapin direkt mot cancerceller. Detta har vid experiment på möss lett till att tumörerna krympt och att cellerna dött. – Vi stör membranet så att mitokondrierna inte kan fungera normalt för att producera energi eller agera som signalnav, säger Lufang Zhou, professor vid Ohio State University och medförfattare till studien som publicerats i tidskriften Cancer Research. Teknologin kallas mLumiOpto. Den ser lovande ut för att behandla flera svåra cancerformer men har ännu inte testats på människor. Läs mer här: Aacrjournals.org News.osu.edu Techexplorist.com Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Supramarginal-studien ska ge svar på om det är bättre att operera bort extra vävnad runt tumören. Supramarginal undersöker om chansen för överlevnad vid glioblastom ökar om man opererar bort extra vävnad. Supramarginal-studien syftar till att ta reda på om överlevnaden vid glioblastom ökar om man runt tumören opererar bort vävnad som till synes är normal.  Denna operation kan endast göras på patienter med små tumörer som är lokaliserade så att de går att operera. Risken är att man skadar neurologiska och/eller kognitiva funktioner så därför behöver detta tas i beaktning före behandling.  Asgeir Jakola, professor och överläkare. Foto: Josefin Bergenholtz/Göteborgs Universitet Asgeir Jakola är överläkare och professor vid Göteborgs Universitet, och är med och leder Supramarginal-studien. Mer information om Supramarginal Supramarginaltrial.com   Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

PRO-glio undersöker vad som är bäst: Strålning med fotoner eller protoner. PRO-glio är en norsk/svensk studie. Den undersöker om strålning med protoner eller fotoner har bäst effekt på IDH-muterade diffusa Gliom i grad II och III. Malin Blomstrand är överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och leder studien i Sverige. – Vi ska undersöka patienter som fått strålning med protoner och fotoner för att se om det är någon skillnad vad gäller kognitiv förmåga, som till exempel minne och inlärning. Vi ska även studera förekomsten av extrem trötthet, det som kallas fatigue. Vår förhoppning är att resultaten ska visa när den ena behandlingsmetoden är att föredra, säger hon i ett uttalande på Skandionklinikens hemsida. Till skillnad från traditionell röntgenstrålning och elektronstrålning, som går rakt igenom kroppen och därmed skadar även frisk vävnad, kan energin i en protonstråle varieras så att den når ett bestämt djup. På så sätt kan strålningen koncentreras till själva tumören och stråldosen höjas utan ökad risk för biverkningar. Fotonterapi är en högenergisk röntgenstrålning som fungerar på ett liknande sätt. Mer information om PRO-glio Cancercentrum.se: PRO-glio Skandionkliniken.se Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Sonobird ska få läkemedel att komma igenom blod-hjärnbarriären med hjälp av ultraljud. Sonobird är en studie i fas tre som undersöker om återkommande glioblastom kan behandlas med hjälp av ultraljud. Sonocloud opereras in vid tumören. Foto: Carthera I studien används ett instrument som kallas för Sonocloud som opereras in i hjärnan för att på ett mer effektivt sätt kunna leverera cellgifter in i tumören. Sonobird-studien jämför behandling med Sonocloud i kombination med karboplatin – med standardvård inklusive lomustin eller temozolomid. Detta hos patienter som fått ett första återfall av glioblastom och ska genomgå en planerad operation. Öppnar blod-hjärnbarriären Sonocloud använder ultraljudsteknik och är speciellt utvecklad för att tillfälligt öppna den svår-penetrerade blod-hjärnbarriären ​​i området runt tumören. Blod-hjärnbarriären är belägen i nivå med blodkärlsväggarna. Den skyddar hjärnan från giftiga eller inflammatoriska molekyler, men förhindrar också de flesta läkemedel som injiceras i blodomloppet från att komma in i hjärnvävnaden där tumören sitter. Mer information om Sonobird Sonobird.eu UNC: New multinational brain tumor clinical trial Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Professor Magnus Essand testar om CAR-T kan bita på glioblastom. Foto: Magnus Wallerstedt/Uppsala Universitet Kan kroppens immunförsvar modifieras för att slå ut glioblastom? Det undersöker Magnus Essand och hans kollegor vid Uppsala Universitet. Immunterapi innebär att kroppens eget immunförsvar används för att slå ut cancerceller. En relativt ny form av immunterapi är CAR-T. Den innebär att immunförsvarets T-celler modifieras genetiskt för att känna igen och slå ut cancerceller. Denna typ av behandling har tidigare använts med framgång vid blodcancer. Magnus Essand och hans forskargrupp vid Uppsala universitet undersöker nu om denna behandlingsmetod kan fungera även på glioblastom. Mer information om CAR-T mot glioblastom Uppsala Universitet: Cancerimmunterapi Uppsala Universitet: Magnus Essands forskning Barncancerfonden: Magnus Essand om CAR-T Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Giuseppe Stragliotto, överläkare på Nya Karolinska, kan snart avsluta Vigas-2. En medicin som egentligen är till för något helt annat kan hjälpa till att hindra glioblastomens framfart. Överläkare Giuseppe Stragliotto leder studien vid Nya Karolinska. Cytomegalovirus, CMV, är en sorts herpesvirus som ungefär 70-90 procent av världens befolkning har latent i kroppen. Viruset kan återaktiveras om immunförsvaret är nedsatt och kan göra att olika typer av cancer utvecklas. I tidigare studier har man sett att CMV finns i ungefär 90 procent av alla tumörer, i bröst, tarm, prostata och hjärna. Viruset får tumörerna att växa snabbare. Men med det antivirala medlet Valganciclovir har man kunnat bromsa cancerns tillväxt. Positivt resultat Nu testas Valganciclovir på patienter med glioblastom, med förhoppning om att bromsa sjukdomen. Studien heter Vigas 2, och leds av Giuseppe Stragliotto vid Nya Karolinska, Sverige. Man tar inte in nya försökspersoner för 2025 eftersom studien väntas kunna avslutas 2026. – Vi har redan nu ett positivt resultat, men vi kan inte säga ännu om det beror på antiviral behandling enbart, berättar Giuseppe Stragliotto. "Vi har redan nu ett positivt resultat" När man tittat på en grupp på mer än 150 glioblastompatienter behandlade med valganciclovir, tycks behandlingen mer än fördubbla patientens chans att leva två år efter sin diagnos. Behandlingen är vältolererad och ger få biverkningar. Alla patienter i studien får behandling (valganciclovir eller placebo) i två år. De definitiva resultaten, utvärdering av tumörprogression, överlevnad och livskvalitet, blir kompletta i slutet av 2026. Stiftelsen Uppdrag; Bota cancer tar emot gåvor för den fortsatta forskningen på Nya Karolinska. Mer information om Vigas 2 Cancerstudier i Sverige A double blind randomised trial with add-on of Valganciclovir or placebo to standard therapy of newly diagnosed Glioblastoma Stenastiftelsen: Kan ett nyupptäckt virus verkligen förklara uppkomsten av cancer? Clinical Cancer Research: Valganciclovir as add on to standard therapy Pub Med: Poor survival in glioblastoma patients is associated with early signs of immunosenescence in the CD4 T-cell compartment after surgery Pub Med Central: Human cytomegalovirus in cancer: the mechanism of HCMV-induced carcinogenesis and its therapeutic potential Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Många relevanta nyckelpersoner samtalade under dagen på scenen. 4 februari 2025 uppmärksammades Världscancerdagen på många olika sätt. I Sverige anordnade Nätverket mot cancer flera frukostsamtal och panelsamtal på Kulturhuset i Stockholm. Temat för arrangemanget var "bättre livskvalitet". Vi var några representanter från Stoppa Glioblastom på plats, och vi passade på att nätverka och dela ut information. I övrigt tog vi del av det väl sammansatta programmet. Representanter från patientföreningar, politiker och nyckelpersoner inom forskning, finansiering/insamling, strategi och vård deltog i programmet. Onkolog blev årets cancernätverkare Onkologen Mef Nilbert fick komma upp på scenen och ta emot utmärkelsen "Årets cancernätverkare 2024". Detta efter att hon jobbat som utredare åt regeringen och tagit fram en ny svensk cancerstrategi. Både frukostsamtalen och arrangemanget på Världscancerdagen går att se i efterhand på Nätverket mot cancers hemsida . Många spännande programpunkter! Du hittar programmet på samma sida. Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Nerikes Allehanda 12 januari 2025. Foto: Sanna Percivall Söndag 12 januari var vår initiativtagare Sara Carlsson intervjuad i Nerikes Allehanda om en svår tid i livet. Men också om hur det ger hopp att jobba för att forskningen ska gå snabbare framåt. – Den här forskningen ser väldigt lovande ut, men står lite stilla nu i väntan på tillräcklig finansiering för att ta den vidare till klinik och test på människa. Processen kommer att kosta mellan 30 och 40 miljoner kronor, vilket ändå känns som en summa som är möjlig att få ihop om man når några stora givare. Så sa Sara Carlsson till Heléne Berzelius i intervjun, som går att läsa i sin helhet på NA.se .