Kost vid cancer: Glad mage i fokus

Hur ger man sig själv och sin kropp bäst förutsättningar för att hålla sig så frisk som möjligt? Mycket av svaret sitter i magen.

Först och främst: Den generella rekommendationen för patienter som är under cancerbehandling är att man ska äta vanlig, men gärna riktigt näringsrik kost. Inte göra några stora förändringar. Om man äter kosttillskott ska man sluta med det, och man ska vara särskilt försiktig med antioxidanter.

Det är viktigt att följa sin läkares rekommendationer och ta del av den behandling och medicin som man ordinerats.

Före, mellan och efter behandlingar kan man däremot se till att optimera sin kost. Men varje person är unik, stäm av eventuella förändringar med din läkare.

Glioblastom kopplat till viss tarmflora

När Sara Carlsson, en av grundarna till Stoppa Glioblastom, fick sin glioblastom-diagnos hade hon en stor fördel i att hon hade flera närstående som var både vård- och kostutbildade. De började genast göra research kring hur hon kunde förbättra sin hälsa för att hålla sig så frisk och stark som möjligt så länge som möjligt.

En stor del av svaret sitter i magen.

Särskilt intressant är detta med magen för personer med glioblastom. De har nämligen generellt en obalans i sin tarmflora. Det finns till exempel för lite bakterier som tillverkar smörsyra/butyrat (som ruminococcaceae, faecalibacterium, coprococcus och anaerostipes). De har samtidigt för mycket av fusobakterium, akkermansia och escherischia/shigella.

Forskning: Microbiota and glioma: a new perspective from association to clinical translation

Mer om smörsyra

Smörsyra/butyrat är en kortkedjig fettsyra som ger näring till tarmceller och hjälper till att hålla tarmväggen hel. Den hjälper till att reglera immunförsvaret och kan påverka vilka gener som uttrycks, vilket även kan påverka celldelning i tumörceller.

Om man vill hjälpa kroppen att tillverka smörsyra/butyrat kan man tänka lite extra på att tillföra

• Prebiotiska fibrer såsom havre, baljväxter, kokt kall potatis och banan.

• Resistent stärkelse som till exempel gröna bananer och kokt kall potatis.

• Fermenterade livsmedel som exempelvis surkål och kimchi.

• Polyfenoler, såsom bär, kakao, grönt te.

Ät maten korrekt tillredd och i lämplig mängd och tänk på att vi alla har olika förutsättningar för att bryta ner mat och ta upp näringsämnen. Baljväxter ska blötläggas länge innan tillagning och även om havre är bra, är det inte bra i för stora mängder. Och så vidare.

Mikrobiomet påverkar immunförsvaret

Mikrobiomet i magen har stor inverkan på hur bra hela ens immunförsvar är. Ett mikrobiom består av bland annat bakterier, olika virus, protozoer, arkéer, och svampar. I en välmående mag-tarmkanal lever dessa i symbios och hjälper till att hålla oss friska och på gott humör genom att bland annat tillverka vitaminer, hormoner och andra signalsubstanser. De hjälper oss också att göra oss av med ovälkomna patogener och ogynnsamma ämnen.

Forskning: The Role of Gut Microbiome on Glioblastoma Oncogenesis and Malignant Evolution

En rubbad bakterieflora i mag-tarmkanalen kan innebära att tarmväggen inte är tillräckligt skyddad, och blir porös och genomsläpplig. Tarmen för då in ämnen som inte ska komma in. En obalans kan också göra att man inte tar upp och tillgodogör sig näringen från maten på rätt sätt. Genvariationer kan ha betydelse för hur kroppen tar hand om näring och gör sig av med ogynnsamma ämnen.

Observera: De flesta studier avseende glioblastom och olika näringskomponenter är gjorda i laboratorier på celler från tumörer och kan därför inte sägas vara allmängiltiga för hur det fungerar i verkliga livet.

Läs också: "Kost vid cancer: Ett exempel" och "Mer om immunförsvaret och magen"