Leif Eriksson och hans forskarteam har tagit fram en molekyl som till och med verkar bita på de mest aggressiva cancerformerna. Men för att upptäckten ska kunna testas i skarpt läge behövs mer finansiering.

– För patienterna är det verkligen en kamp mot klockan, säger Leif Eriksson.

Att utveckla nya mediciner tar normalt sett många år – men i och med genombrottet för artificiell intelligens öppnas nu för möjligheter som forskare tidigare inte ens kunnat drömma om.

Och på ett kritiskt område har det redan gjorts framsteg. Efter flera år av tålmodig forskning, kan ett svenskt forskarlag nu ha hittat ett botemedel mot den aggressiva hjärntumören glioblastom, vilket uppmärksammats i både svensk och internationell media.

– Vi kommer i framtiden att kunna bota patienter från glioblastom, säger Leif Eriksson.

Leif Eriksson är professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs Universitet. Det är han som leder det svenska forskarlag som samarbetar med kollegor i Frankrike.

Göteborgs Universitet: Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Dagens behandling botar inte

Utsikten för den som drabbas av just denna cancersjukdom är dyster. Snittpatienten lever bara i cirka 15 månader från diagnos och bara 1 procent överlever i tio år.

En bidragande orsak till att glioblastom är så dödligt är att cancertypen växer snabbt och ofta går under radarn en längre tid innan den upptäcks av läkare.

Standardbehandlingen mot glioblastom består av kirurgi, strålning och cytostatika. Patienten kan även få elektroterapi. Behandlingarna har bevisad god effekt, men är långt ifrån så effektiva som de skulle behöva vara för att hjälpa patienterna på lång sikt. Något botemedel finns ännu inte.

– Att kunna använda vår kunskap och våra forskningsverktyg för att konkret finna ett botemedel mot en av de mest aggressiva cancerformerna, och ge hopp åt tusentals patienter, det ger en enorm drivkraft i vårt dagliga arbete, förklarar Leif Eriksson.

Stort kliv med superdator

Det var sju år sedan som Leif Erikssons team vid Göteborgs universitet slog sig samman med kollegor vid det franska forskningsinstitutet Inserm i Rennes. Tanken var att – med en superdators hjälp – ta fram en molekyl som var skräddarsydd för att ta sig an det särskilda protein som glioblastomceller är beroende av.

Det finns ett närmast oräkneligt antal molekyler att välja bland och eftersom forskarna ville hitta det som var bäst lämpat skulle det ta flera år att nå fram till ett resultat. Men med hjälp av superdatorer kunde man undersöka miljontals molekyler för att hitta en substans som inte bara binder starkt och blockerar proteinet i fråga, utan som dessutom kan ta sig in i hjärnan, och inte vara giftig för friska celler.

Friska utan biverkningar

Mitt under pandemin var genombrottet ett faktum. Studier på franska möss visade då att den molekyl som tagits fram, kallad Z4P, inte bara hämmade celltillväxten hos cancertypen, utan också var så potent att den tillsammans med kemoterapi dödade de skadliga cellerna.

– Cancercellernas stresshanteringssystem slås ut. Då överbelastas cancercellerna och dör, förklarar Leif Eriksson.

Hos mössen som behandlades med Z4P försvann tumören helt och mössen var sedan friska under återstoden av sina liv. Dessutom, noterade forskarlaget, drabbades mössen inte av några biverkningar.

Kan rädda många liv

Resultatet presenterades 2023 i den vetenskapliga tidskriften iScience. Sedan upptäckten har forskarlagen arbetat på nästa steg: Att förbättra molekylens egenskaper ytterligare och sedan bestämma optimerad dos och behandlingslängd, för att sedan kunna gå vidare till större djur än möss och därefter på vanliga patienter.

Varje år diagnosticeras runt 250 000 människor med glioblastom runt om i världen. En beprövad behandling skulle fullständigt kunna revolutionera dessa människors utsikter att överleva.

Finansiering krävs för nästa steg

Det behövs dock mer finansiering för projektet. Att nå fram till stadiet för kliniska studier kräver, enligt Leif Erikssons beräkningar, ytterligare 4-5 miljoner euro. Pengar som ännu inte finns.

Mot bakgrund av de resultat gruppen hittills presterat är han emellertid hoppfull om att investerare, stiftelser och EU-fonder ska prioritera projektet och se samma potential som han gör.

– Vi är på god väg att hitta ett botemedel mot en mycket dödlig tumör. Därför tror jag att när vi väl når fram till kliniska försök kommer allt att snabbas på. Det finns ett skriande behov av bättre behandling för aggressiv cancer, säger Leif Eriksson.

Kan funka på fler typer av cancer

Han kontaktas ofta av glioblastom-patienter och deras anhöriga. Det enda de kan göra i dagsläget är att ta del av befintliga behandlingar och att leva på hoppet. Men inte hur länge som helst.

– Det är en kamp mot klockan. Ju snabbare vi kommer igång med det kliniska arbetet, desto fler liv kan vi rädda och påverka, säger Leif Eriksson.

Han har också goda förhoppningar om att forskningen även ska innebära en bot mot andra aggressiva cancerformer, som bukspottskörtelcancer, trippelnegativ bröstcancer och viss levercancer.