Sökresultat

Sonobird ska få läkemedel att komma igenom blod-hjärnbarriären med hjälp av ultraljud. Sonobird är en studie i fas tre som undersöker om återkommande glioblastom kan behandlas med hjälp av ultraljud. Sonocloud opereras in vid tumören. Foto: Carthera I studien används ett instrument som kallas för Sonocloud som opereras in i hjärnan för att på ett mer effektivt sätt kunna leverera cellgifter in i tumören. Sonobird-studien jämför behandling med Sonocloud i kombination med karboplatin – med standardvård inklusive lomustin eller temozolomid. Detta hos patienter som fått ett första återfall av glioblastom och ska genomgå en planerad operation. Öppnar blod-hjärnbarriären Sonocloud använder ultraljudsteknik och är speciellt utvecklad för att tillfälligt öppna den svår-penetrerade blod-hjärnbarriären ​​i området runt tumören. Blod-hjärnbarriären är belägen i nivå med blodkärlsväggarna. Den skyddar hjärnan från giftiga eller inflammatoriska molekyler, men förhindrar också de flesta läkemedel som injiceras i blodomloppet från att komma in i hjärnvävnaden där tumören sitter. Mer information om Sonobird Sonobird.eu UNC: New multinational brain tumor clinical trial Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Professor Magnus Essand testar om CAR-T kan bita på glioblastom. Foto: Magnus Wallerstedt/Uppsala Universitet Kan kroppens immunförsvar modifieras för att slå ut glioblastom? Det undersöker Magnus Essand och hans kollegor vid Uppsala Universitet. Immunterapi innebär att kroppens eget immunförsvar används för att slå ut cancerceller. En relativt ny form av immunterapi är CAR-T. Den innebär att immunförsvarets T-celler modifieras genetiskt för att känna igen och slå ut cancerceller. Denna typ av behandling har tidigare använts med framgång vid blodcancer. Magnus Essand och hans forskargrupp vid Uppsala universitet undersöker nu om denna behandlingsmetod kan fungera även på glioblastom. Mer information om CAR-T mot glioblastom Uppsala Universitet: Cancerimmunterapi Uppsala Universitet: Magnus Essands forskning Barncancerfonden: Magnus Essand om CAR-T Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Giuseppe Stragliotto, överläkare på Nya Karolinska, kan snart avsluta Vigas-2. En medicin som egentligen är till för något helt annat kan hjälpa till att hindra glioblastomens framfart. Överläkare Giuseppe Stragliotto leder studien vid Nya Karolinska. Cytomegalovirus, CMV, är en sorts herpesvirus som ungefär 70-90 procent av världens befolkning har latent i kroppen. Viruset kan återaktiveras om immunförsvaret är nedsatt och kan göra att olika typer av cancer utvecklas. I tidigare studier har man sett att CMV finns i ungefär 90 procent av alla tumörer, i bröst, tarm, prostata och hjärna. Viruset får tumörerna att växa snabbare. Men med det antivirala medlet Valganciclovir har man kunnat bromsa cancerns tillväxt. Positivt resultat Nu testas Valganciclovir på patienter med glioblastom, med förhoppning om att bromsa sjukdomen. Studien heter Vigas 2, och leds av Giuseppe Stragliotto vid Nya Karolinska, Sverige. Man tar inte in nya försökspersoner för 2025 eftersom studien väntas kunna avslutas 2026. – Vi har redan nu ett positivt resultat, men vi kan inte säga ännu om det beror på antiviral behandling enbart, berättar Giuseppe Stragliotto. "Vi har redan nu ett positivt resultat" När man tittat på en grupp på mer än 150 glioblastompatienter behandlade med valganciclovir, tycks behandlingen mer än fördubbla patientens chans att leva två år efter sin diagnos. Behandlingen är vältolererad och ger få biverkningar. Alla patienter i studien får behandling (valganciclovir eller placebo) i två år. De definitiva resultaten, utvärdering av tumörprogression, överlevnad och livskvalitet, blir kompletta i slutet av 2026. Stiftelsen Uppdrag; Bota cancer tar emot gåvor för den fortsatta forskningen på Nya Karolinska. Mer information om Vigas 2 Cancerstudier i Sverige A double blind randomised trial with add-on of Valganciclovir or placebo to standard therapy of newly diagnosed Glioblastoma Stenastiftelsen: Kan ett nyupptäckt virus verkligen förklara uppkomsten av cancer? Clinical Cancer Research: Valganciclovir as add on to standard therapy Pub Med: Poor survival in glioblastoma patients is associated with early signs of immunosenescence in the CD4 T-cell compartment after surgery Pub Med Central: Human cytomegalovirus in cancer: the mechanism of HCMV-induced carcinogenesis and its therapeutic potential Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Många relevanta nyckelpersoner samtalade under dagen på scenen. 4 februari 2025 uppmärksammades Världscancerdagen på många olika sätt. I Sverige anordnade Nätverket mot cancer flera frukostsamtal och panelsamtal på Kulturhuset i Stockholm. Temat för arrangemanget var "bättre livskvalitet". Vi var några representanter från Stoppa Glioblastom på plats, och vi passade på att nätverka och dela ut information. I övrigt tog vi del av det väl sammansatta programmet. Representanter från patientföreningar, politiker och nyckelpersoner inom forskning, finansiering/insamling, strategi och vård deltog i programmet. Onkolog blev årets cancernätverkare Onkologen Mef Nilbert fick komma upp på scenen och ta emot utmärkelsen "Årets cancernätverkare 2024". Detta efter att hon jobbat som utredare åt regeringen och tagit fram en ny svensk cancerstrategi. Både frukostsamtalen och arrangemanget på Världscancerdagen går att se i efterhand på Nätverket mot cancers hemsida . Många spännande programpunkter! Du hittar programmet på samma sida. Gillar du vår hemsida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Nerikes Allehanda 12 januari 2025. Foto: Sanna Percivall Söndag 12 januari var vår initiativtagare Sara Carlsson intervjuad i Nerikes Allehanda om en svår tid i livet. Men också om hur det ger hopp att jobba för att forskningen ska gå snabbare framåt. – Den här forskningen ser väldigt lovande ut, men står lite stilla nu i väntan på tillräcklig finansiering för att ta den vidare till klinik och test på människa. Processen kommer att kosta mellan 30 och 40 miljoner kronor, vilket ändå känns som en summa som är möjlig att få ihop om man når några stora givare. Så sa Sara Carlsson till Heléne Berzelius i intervjun, som går att läsa i sin helhet på NA.se .

Ovan: Klipp från NA.se 19 januari 2025. Söndag 19 januari skrev Nerikes Allehanda om Leif Eriksson och hans forskning på ett botemedel mot glioblastom. Leif Eriksson, professor vid Göteborgs Universitet, fick frågan: "Om vi skulle jämföra ert arbete med att springa ett enmilslopp – hur långt ungefär har ni kvar då?" ”Ja, vi är nog nånstans runt sju kilometer. Vi har gjort all grundforskning, hittat aktiva molekyler och visat i djurförsök att det fungerar. Under det senaste året har vi jobbat med att förfina molekylen, för att den ska klara de betingelser som rår i en människa jämfört med en mus”, svarade Leif Eriksson. Artikeln går att läsa i sin helhet på NA.se .

Professor Leif Eriksson intervjuades på sin arbetsplats, Göteborgs Universitet. Skärmklipp: Jarowskij/TV4 Galan Sjung tillsammans mot cancer sändes 6 januari 2025. I ett inslag medverkade både Leif Eriksson och Sara Carlsson. Leif berättade i inslaget om sin lovande forskning och Sara om hur hon upplevt tiden efter sin diagnos: Glioblastom 4. Galan går att se i sin helhet på TV4 Play . Inslaget med Sara och Leif kommer cirka 45 minuter in i programmet. OBS: Programmet ligger bara uppe fram till 6 februari 2025.

"Nu är jag i alla fall närmare än jag någonsin varit", säger professor Anna Dimberg om sin forskning vid Uppsala Universitet. Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala Universitet En forskargrupp vid Uppsala universitet har en ny antikroppsbehandling mot glioblastom på gång. Det är Anna Dimberg och hennes team vid Uppsala Universitet som forskar kring mikromiljö och blodkärl i glioblastom. De har sett att tumörkärlen är annorlunda än normala kärl och att specifika proteiner tillverkas av kärlen och att dessa är av betydelse för tumörens mikromiljö. I sin forskning upptäckte Anna Dimbergs forskargrupp att ett visst protein visade sig vara särskilt intressant. Gruppen har nu utvecklat en antikropp mot detta protein.  Tar tid innan det kan hjälpa Genom att använda specifika proteiner i blodkärlen så kan kärlens funktion förändras. Detta är viktigt då tumörceller vandrar längs blodkärlen in i frisk vävnad samt att det är svårt för läkemedel att ta sig in i hjärntumörens blodkärl för att döda tumörcellerna. Genom att förändra blodkärlen så kan man hindra tumörceller från att spridas. Man kan även förbättra chanserna för att immunceller ska kunna ta sig in i tumören. – Det kommer att ta lång tid innan det eventuellt blir något som kan hjälpa. Det är ju egentligen därför man håller på, för att jag någon gång ska kunna säga att det finns kliniska prövningar igång för en ny behandling. Nu är jag i alla fall närmare än jag någonsin varit, säger Anna Dimberg i ett pressmeddelande från Uppsala Universitet. Mer information om Anna Dimbergs forskning Uppsala Universitet: Utforskar nytt grepp för effektivare behandling av aggressiva hjärntumörer Uppsala universitet: Ny metod hjälper immunceller angripa hjärntumörer Barncancerfonden: Möt våra forskare – Anna Dimberg Cancerfonden: Project the vasculature as a target for therapy in brain tumors Gillar du vår sida? Läs mer om hur du kan stötta oss här .

Ulrika Årehed Kågström, Victor Norén och Sarah Dawn Finer på scen. Foto: Albin Håkansson Cancerfondens årliga insamlingskväll “Sjung tillsammans mot cancer” engagerade svenskarna. Och Stoppa Glioblastom var med på ett hörn. Cancerfonden och TV4 arrangerade för andra året i rad allsångskvällen "Sjung tillsammans mot cancer". Galans syfte är att samla in pengar till cancerforskningen. Men också att sprida kunskap, skapa gemenskap och hopp om framtiden. Kvällen leddes av Sarah Dawn Finer och Viktor Norén, som tillsammans med en lång rad artister bjöd på framträdanden och allsång. Sammanlagt samlades 115 miljoner kronor in under kvällen. Förutom musikinslagen lyftes starka berättelser från personer som har drabbats av cancer fram, samt inspirerande inblickar i forskningens framsteg. Uppmärksamhet åt glioblastom Stoppa Glioblastoms initiativtagare Sara Carlsson och professor Leif Eriksson medverkade både vid galan och i ett inslag. – Det var utlämnande att vara med, men jag tvekade inte en sekund. Det är så viktigt att så många som möjligt får kunskap om den här livsviktiga forskningen, och att den får mer och snabbare finansiering, säger Sara Carlsson och fortsätter: – Tack Cancerfonden, och tack alla fantastiska givare! Jag hoppas och tror att fler nu kommer känna till och stötta vårt initiativ också. Missade du tv-sändningen? Då kan du se den i efterhand på TV4 Play . Sara och Leif är med ungefär 45 minuter in. "Sjung tillsammans mot cancer" resulterade i 9113 nya månadsgivare. Det var många som ville stötta Cancerfondens arbete under galan. Foto: Albin Håkansson – Jag vill rikta ett stort och innerligt tack till alla som har bidragit under kvällen. Varje bidrag gör skillnad och möjliggör fortsatt forskning som leder till att färre drabbas och fler överlever en cancerdiagnos, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i ett pressmeddelande.

Z4P tar sig igenom blod-hjärnbarriären och överbelastar cancercellernas stresshanteringssystem. Illustration: Malin Hardestam Svenska och franska forskare har upptäckt en molekyl som stressar aggressiva cancerceller till döds. – Jag är övertygad om att vi kommer att kunna bota glioblastom, och även fler aggressiva cancerformer, säger Leif Eriksson, professor i kemi vid Göteborgs Universitet. Proteiner är den huvudsakliga "arbetskraften" i en cell. De ser till att rätt ämnen produceras i rätt mängd vid rätt tidpunkt. En stor del av cellernas proteiner tillverkas i "proteinfabrikerna": ribosomerna. Från dem slussas proteinerna vidare till en organell (cellernas motsvarighet till organ) som kort kallas ER (Endoplasmic Reticulum). Där viks de till sin korrekta tredimensionella form. Cell i genomskärning. Det kan uppstå en obalans, så att mängden producerade proteiner överstiger vikningskapaciteten hos ER. Då kommer ovikta eller felvikta proteiner att ”samlas på hög” inuti ER. Den här obalansen kallas ER-stress. Om den lämnas obevakad kan den leda till celldöd. För att skydda sig mot att dö, så har cellerna ett stresshanteringssystem som kallas UPR (Unfolded Protein Response). Vid ER-stress sätter detta system igång för att hantera stressen och återställa balansen. Så kan man krascha cancercellernas skydd Alla celler är utrustade med stresshanteringssystemet UPR, och kan slå på det för att överleva kortvariga påfrestningar. Men i de flesta friska celler används detta system väldigt lite. I aggressiva cancertyper – som glioblastom, trippelnegativ bröstcancer, bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer – måste UPR i stället vara påslaget hela tiden. De här cellerna har nämligen, som en del av sin aggressivitet, en kraftigt ökad proteinproduktion. ER är alltså under konstant tryck för att upprätthålla en hög hastighet av proteinvikning, och stresshanteringssystemet UPR används för att rädda cellerna. – Det är här vår forskning kommer in. När vi kan ​​stoppa cancercellernas stresshanteringssystem så överbelastas cancercellerna och dör, berättar Leif Eriksson. Leif Eriksson, professor vid Göteborgs Universitet. Foto: Göteborgs Universitet Med detta i åtanke har Leif Eriksson och hans team under flera år jobbat med att undersöka möjligheten att pricka det protein (“IRE1”) som är nyckelsensor för överbelastningen i ER, med en liten inhibitormolekyl. De har använt avancerade datorbaserade sökningar i stora databaser med molekyler. När de utforskat interaktionen mellan dessa molekyler och bindningsfickan i IRE1 har de lyckats identifiera en förening: Z4. Den har visat sig vara ogiftig för friska celler vid mycket höga koncentrationer och kan blockera IRE1. Z4P är nyckeln Z4 passerar dock inte blod-hjärnbarriären. Därför har teamet undersökt möjliga varianter av Z4 och slutligen hittat vad det sökte: Molekylen Z4P. Den klarar att ta sig igenom blod-hjärnbarriären, blockera IRE1 och därmed överbelasta stresshanteringssystemet UPR hos cancercellerna. Mössen botades med Z4P. Illustration: Malin Hardestam – Våra långtidsstudier på möss med glioblastom har visat att om mössen fick cellgifter (Temozolomid) ihop med Z4P så blev de helt fria från sina tumörer, utan varken biverkningar eller återfall, säger Leif Eriksson, och fortsätter: – Att behandla möss är en sak. Vi vill bota människor. Därför har vi jobbat hårt med att systematiskt förbättra vissa nödvändiga egenskaper hos Z4P. "Mössen blev helt fria från sina tumörer, utan varken biverkningar eller återfall." Höga överlevnadssiffror Forskarna har med en superdators hjälp genererat över 500 000 olika varianter av föreningen. De 100 bästa syntetiserades sedan och testades i proteinanalyser och i cellinjer. Detta har resulterat i att teamet har kunnat identifiera tre molekyler som man testat ytterligare. Dessa leder på egen hand till avsevärt minskad tumörtillväxt. Den bästa av dem har en mycket liknande överlevnadsprofil som den som ses för möss som behandlats enbart med cellgiftet Temozolomid – men är inte giftig för friska celler! I kombinationsbehandlingar med forskarnas favoritförening och Temozolomid har resultatet blivit mycket höga överlevnadssiffror för mössen. Mer finansiering behövs Leif Eriksson och hans kollegor går nu vidare med sitt arbete för att kunna förbättra resultaten ytterligare, och för att bestämma optimal dosering och behandlingslängd. Regulatoriska aspekter måste tas i beaktande, bästa sättet att administrera föreningen som ett läkemedel måste undersökas – och så vidare. Detta innebär omfattande modellering, syntetisk och medicinsk kemi, tester, analyser, prekliniska studier och arbete av administrativ/regulatorisk karaktär. Och det kostar. Man kan inte börja testa på människa förrän finansieringen är klar. – Vi är nära. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna bota glioblastom, och även fler aggressiva cancerformer. Men vi behöver hjälp för att nå hela vägen fram, säger Leif Eriksson. Mer information om Leif Erikssons forskning Göteborgs Universitet: Stora framsteg i att bota hjärntumörer i Science: A novel IRE1 kinase inhibitor for adjuvant glioblastoma treatment

Det är många som påverkas av en glioblastom-diagnos. Och som längtar efter ett botemedel. I Sverige förväntas cirka 400 personer* ha diagnosticerats med glioblastom under 2024. I Europa förväntas cirka 19 000 personer* ha diagnosticerats med glioblastom under 2024. I USA förväntas cirka 14 500 personer* ha diagnosticerats med glioblastom under 2024. Den genomsnittliga tiden för överlevnad efter diagnos är inte lång. 2025 drabbas ännu fler. Ännu fler liv påverkas. Vi kan inte vänta.  Ju längre vi väntar, desto fler liv spills i onödan. Det finns forskning som är otroligt nära lösningen på gåtan. Möss har redan botats från glioblastom utan biverkningar. Det är fantastiskt! Nästa steg är större djur och människor.  Så snart vidare finansiering finns kan forskningen föras i mål och rädda så många liv. Skona så många människor från att förlora sina närstående. Tillsammans kan vi stoppa denna aggressiva cancerform. *Olika källor anger lite olika siffror i beräkningarna, detta är en sammanslagning av de siffror vi hittat hos forskningsbaserade källor, som exempelvis Göteborgs Universitet, PubMed och National Brain Tumor Society.

Med "robotarnas" hjälp snabbas forskningen på. Artificiell intelligens väntas göra stor skillnad för framtagandet av framtida läkemedelskandidater.  Datorers kraft och möjligheter att se samband som människan inte kan se är en stor tillgång för läkemedelsforskarna. Och att det fungerar vet vi, artificiell intelligens fick sitt genombrott med det mRNA-vaccin som togs fram för att bekämpa covid-19, och idag är flera läkemedelskandidater helt framtagna med hjälp av AI i klinisk prövning.  I juni 2023 var Leif Eriksson, professor i kemi vid Göteborgs universitet, inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4 för att berätta mer om möjligheterna. Botemedel mot flera cancerformer Han och hans forskargrupp har tagit hjälp av superdatorer för att hitta en molekylsammansättning som kan vara effektiv mot cancertypen glioblastom, ett arbete som skulle gått mycket fortare om de redan då haft tillgång till dagens AI-baserade verktyg. Detta är bara början, spår professorn. – AI har förmågan att processa och hantera väldigt stora datamängder och göra det väldigt fort.  Leif Eriksson tror att gruppens forskning kommer att resultera i ett botemedel mot glioblastom. Även andra cancerformer kan bli aktuella. Se inslaget från TV4 Nyhetsmorgon här Foto: TV4