Z4P tar sig igenom blod-hjärnbarriären och överbelastar cancercellernas stresshanteringssystem. Illustration: Malin Hardestam Svenska och franska forskare har upptäckt en molekyl som stressar aggressiva cancerceller till döds. – Jag är övertygad om att vi kommer att kunna bota glioblastom, och även fler aggressiva cancerformer, säger Leif Eriksson, professor i kemi vid Göteborgs Universitet. Proteiner är den huvudsakliga "arbetskraften" i en cell. De ser till att rätt ämnen produceras i rätt mängd vid rätt tidpunkt. En stor del av cellernas proteiner tillverkas i "proteinfabrikerna": ribosomerna. Från dem slussas proteinerna vidare till en organell (cellernas motsvarighet till organ) som kort kallas ER (Endoplasmic Reticulum). Där viks de till sin korrekta tredimensionella form. Cell i genomskärning. Det kan uppstå en obalans, så att mängden producerade proteiner överstiger vikningskapaciteten hos ER. Då kommer ovikta eller felvikta proteiner att ”samlas på hög” inuti ER. Den här obalansen kallas ER-stress. Om den lämnas obevakad kan den leda till celldöd. För att skydda sig mot att dö, så har cellerna ett stresshanteringssystem som kallas UPR (Unfolded Protein Response). Vid ER-stress sätter detta system igång för att hantera stressen och återställa balansen. Så kan man krascha cancercellernas skydd Alla celler är utrustade med stresshanteringssystemet UPR, och kan slå på det för att överleva kortvariga påfrestningar. Men i de flesta friska celler används detta system väldigt lite. I aggressiva cancertyper – som glioblastom, trippelnegativ bröstcancer, bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer – måste UPR i stället vara påslaget hela tiden. De här cellerna har nämligen, som en del av sin aggressivitet, en kraftigt ökad proteinproduktion. ER är alltså under konstant tryck för att upprätthålla en hög hastighet av proteinvikning, och stresshanteringssystemet UPR används för att rädda cellerna. – Det är här vår forskning kommer in. När vi kan ​​stoppa cancercellernas stresshanteringssystem så överbelastas cancercellerna och dör, berättar Leif Eriksson. Leif Eriksson, professor vid Göteborgs Universitet. Foto: Göteborgs Universitet Med detta i åtanke har Leif Eriksson och hans team under flera år jobbat med att undersöka möjligheten att pricka det protein (“IRE1”) som är nyckelsensor för överbelastningen i ER, med en liten inhibitormolekyl. De har använt avancerade datorbaserade sökningar i stora databaser med molekyler. När de utforskat interaktionen mellan dessa molekyler och bindningsfickan i IRE1 har de lyckats identifiera en förening: Z4. Den har visat sig vara ogiftig för friska celler vid mycket höga koncentrationer och kan blockera IRE1. Z4P är nyckeln Z4 passerar dock inte blod-hjärnbarriären. Därför har teamet undersökt möjliga varianter av Z4 och slutligen hittat vad det sökte: Molekylen Z4P. Den klarar att ta sig igenom blod-hjärnbarriären, blockera IRE1 och därmed överbelasta stresshanteringssystemet UPR hos cancercellerna. Mössen botades med Z4P. Illustration: Malin Hardestam – Våra långtidsstudier på möss med glioblastom har visat att om mössen fick cellgifter (Temozolomid) ihop med Z4P så blev de helt fria från sina tumörer, utan varken biverkningar eller återfall, säger Leif Eriksson, och fortsätter: – Att behandla möss är en sak. Vi vill bota människor. Därför har vi jobbat hårt med att systematiskt förbättra vissa nödvändiga egenskaper hos Z4P. "Mössen blev helt fria från sina tumörer, utan varken biverkningar eller återfall." Höga överlevnadssiffror Forskarna har med en superdators hjälp genererat över 500 000 olika varianter av föreningen. De 100 bästa syntetiserades sedan och testades i proteinanalyser och i cellinjer. Detta har resulterat i att teamet har kunnat identifiera tre molekyler som man testat ytterligare. Dessa leder på egen hand till avsevärt minskad tumörtillväxt. Den bästa av dem har en mycket liknande överlevnadsprofil som den som ses för möss som behandlats enbart med cellgiftet Temozolomid – men är inte giftig för friska celler! I kombinationsbehandlingar med forskarnas favoritförening och Temozolomid har resultatet blivit mycket höga överlevnadssiffror för mössen. Mer finansiering behövs Leif Eriksson och hans kollegor går nu vidare med sitt arbete för att kunna förbättra resultaten ytterligare, och för att bestämma optimal dosering och behandlingslängd. Regulatoriska aspekter måste tas i beaktande, bästa sättet att administrera föreningen som ett läkemedel måste undersökas – och så vidare. Detta innebär omfattande modellering, syntetisk och medicinsk kemi, tester, analyser, prekliniska studier och arbete av administrativ/regulatorisk karaktär. Och det kostar. Man kan inte börja testa på människa förrän finansieringen är klar. – Vi är nära. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna bota glioblastom, och även fler aggressiva cancerformer. Men vi behöver hjälp för att nå hela vägen fram, säger Leif Eriksson. Fler cancerformer kan botas i framtiden Forskningen pekar dessutom på att behandlingen sannolikt inte enbart är relevant för glioblastom. – Det finns ett antal ytterligare aggressiva tumörformer där just det här proteinet spelar en nyckelroll, säger Leif. Det gäller förutom glioblastom även trippelnegativ bröstcancer, vissa former av pankreascancer, levercancer och ytterligare några cancerformer. Det innebär att den nya behandlingsstrategin potentiellt kan få betydelse för en bredare grupp patienter framöver. Mer information om Leif Erikssons forskning Göteborgs Universitet: Stora framsteg i att bota hjärntumörer iScience: A novel IRE1 kinase inhibitor for adjuvant glioblastoma treatment

Det är många som påverkas av en glioblastom-diagnos. Och som längtar efter ett botemedel. I Sverige förväntas cirka 400 personer* ha diagnosticerats med glioblastom under 2024. I Europa förväntas cirka 19 000 personer* ha diagnosticerats med glioblastom under 2024. I USA förväntas cirka 14 500 personer* ha diagnosticerats med glioblastom under 2024. Den genomsnittliga tiden för överlevnad efter diagnos är inte lång. 2025 drabbas ännu fler. Ännu fler liv påverkas. Vi kan inte vänta.  Ju längre vi väntar, desto fler liv spills i onödan. Det finns forskning som är otroligt nära lösningen på gåtan. Möss har redan botats från glioblastom utan biverkningar. Det är fantastiskt! Nästa steg är större djur och människor.  Så snart vidare finansiering finns kan forskningen föras i mål och rädda så många liv. Skona så många människor från att förlora sina närstående. Tillsammans kan vi stoppa denna aggressiva cancerform. *Olika källor anger lite olika siffror i beräkningarna, detta är en sammanslagning av de siffror vi hittat hos forskningsbaserade källor, som exempelvis Göteborgs Universitet, PubMed och National Brain Tumor Society.

Med "robotarnas" hjälp snabbas forskningen på. Artificiell intelligens väntas göra stor skillnad för framtagandet av framtida läkemedelskandidater.  Datorers kraft och möjligheter att se samband som människan inte kan se är en stor tillgång för läkemedelsforskarna. Och att det fungerar vet vi, artificiell intelligens fick sitt genombrott med det mRNA-vaccin som togs fram för att bekämpa covid-19, och idag är flera läkemedelskandidater helt framtagna med hjälp av AI i klinisk prövning.  I juni 2023 var Leif Eriksson, professor i kemi vid Göteborgs universitet, inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4 för att berätta mer om möjligheterna. Botemedel mot flera cancerformer Han och hans forskargrupp har tagit hjälp av superdatorer för att hitta en molekylsammansättning som kan vara effektiv mot cancertypen glioblastom, ett arbete som skulle gått mycket fortare om de redan då haft tillgång till dagens AI-baserade verktyg. Detta är bara början, spår professorn. – AI har förmågan att processa och hantera väldigt stora datamängder och göra det väldigt fort.  Leif Eriksson tror att gruppens forskning kommer att resultera i ett botemedel mot glioblastom. Även andra cancerformer kan bli aktuella. Se inslaget från TV4 Nyhetsmorgon här Foto: TV4

I september 2024 hölls Nationella Hjärntumördagen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sverige. Föreläsningarna går att se i efterhand. Eskil Degsell (t h) är vice ordförande i Hjärntumörföreningen och höll i trådarna vid Hjärntumördagen i Uppsala. Det var drygt 130 personer som deltog på plats, och nästan lika många som var med digitalt. Förmiddagen var uppdelad i tre spår. Ett för patienter, närstående och efterlevande. Ett för sjuksköterskor, psykologer och arbetsterapeuter. Ett för läkare. På eftermiddagen gick alla spår ihop. Gemensamma föreläsningar och ett panelsamtal hölls för en engagerad publik. De olika forskningsprojekten som presenterades gav inspiration, kunskap, hopp – och även verktyg för att hantera vardagen för patienter och närstående. Mellan programpunkterna serverades lunch och fika, och möjlighet till mingel och nätverkande fanns. De flesta av föreläsningarna har spelats in, och går att se på Hjärntumörföreningens hemsida .  2025 ska Nationella Hjärntumördagen hållas i Lund, Sverige.